Till en vän...
Jag tänkte skriva lite till en vän som stod mig väldigt nära en rätt så lång tid i mitt liv, Hon va den vän som alltid fanns vid min sida och som jag var med varje dag hela tiden. De längsta vi var ifrån varandra var 1 vecka och de var för mycket tyckte vi då, Nu har jag inte träffat eller sätt denna tjej på mer än 6 månader.
Vår vännskap sa vi upp för drygt 5½ månad sen när jag skaffa kille, och de vart en riktigt missförstånd mellan henne och mig!, jag va riktigt förbannad på henne då och brydde mig inte så mycket om hur de skulle bli.
Jag tänkte bara att hon och jag gjorde våra egna val och de kanske inte var meningen att hon och jag skulle vara vänner för livet, Vi var så lika varandra i personligheten så de va läskigt. Hon förstod exakt vad jag mena hela tiden, Men vännskapen tog slut och snabbt gick de. Efter ett tag kändes de bara konstigt att inte prata med henne varje dags om jag gjorde innan men jag tänkte ju bara att jag har mina andra vänner och hade den perfekta killen då...
Men jag tänkte fel...Jag borde inte bara tänk på mig själv och min kille utan jag förlorade en av dom som betytt mest i hela världen för mig! och som än idag betyder väldigt mycket för mig, Jag offrade en sann vännskap för en kille vilket jag aldrig aldrig trodde att jag skulle göra. Men jag lärde mig en läxa av de, jag trodde jag skulle vara skit lycklig för jag hade underbara vänner och killen och ja självklart jag va jätte lycklig en period sen vart de riktigt knas med killen och jag önskade att jag hade min "tvilling" med mig. Men nu lever vi ju troligen heelt olika liv och jag har ingen aning om hon och jag är lika varandra längre. Men jag känner att jag bara va tvungen att skriva ut de här till henne! Hon va ju trotts allt min första och sista tvilling!
Klicka på bilden för stort format!
Jag och Ronja
lars kurt olof swensson betancore lindgren strand
Vår vännskap sa vi upp för drygt 5½ månad sen när jag skaffa kille, och de vart en riktigt missförstånd mellan henne och mig!, jag va riktigt förbannad på henne då och brydde mig inte så mycket om hur de skulle bli.
Jag tänkte bara att hon och jag gjorde våra egna val och de kanske inte var meningen att hon och jag skulle vara vänner för livet, Vi var så lika varandra i personligheten så de va läskigt. Hon förstod exakt vad jag mena hela tiden, Men vännskapen tog slut och snabbt gick de. Efter ett tag kändes de bara konstigt att inte prata med henne varje dags om jag gjorde innan men jag tänkte ju bara att jag har mina andra vänner och hade den perfekta killen då...
Men jag tänkte fel...Jag borde inte bara tänk på mig själv och min kille utan jag förlorade en av dom som betytt mest i hela världen för mig! och som än idag betyder väldigt mycket för mig, Jag offrade en sann vännskap för en kille vilket jag aldrig aldrig trodde att jag skulle göra. Men jag lärde mig en läxa av de, jag trodde jag skulle vara skit lycklig för jag hade underbara vänner och killen och ja självklart jag va jätte lycklig en period sen vart de riktigt knas med killen och jag önskade att jag hade min "tvilling" med mig. Men nu lever vi ju troligen heelt olika liv och jag har ingen aning om hon och jag är lika varandra längre. Men jag känner att jag bara va tvungen att skriva ut de här till henne! Hon va ju trotts allt min första och sista tvilling!
Klicka på bilden för stort format!
Jag och Ronja
lars kurt olof swensson betancore lindgren strand
Kommentarer
Postat av: E
vem va killen som fucka upp allt :/.
Postat av: Maria
Du vet att de va du...men du fucka inte upp de de va mitt val jag gjorde
Trackback
